Projektet klart

Nu är alla fläckar av kvistar slipade och lackade. Hela väggarna är ommålade i samma kulör som förut. Jag är mycket nöjd med resultatet. Och jag gjorde det själv!

Renovering

En gång i tiden, när vi byggde vårt badrum, satte vi upp pärlspont på de väggar som inte kom i kontakt med badkar och dusch. Pärlsponten målade vi i en svagt beige färg. Efteråt fick vi reda på att man skulle måla kvistar i träet med shellack för att de inte skulle ”blöda” igenom färgen. Jodå, det skulle vi gjort. Väggarna fick snart ”fläcktyfus”, bruna fläckar av varierande storlek. Men tiden går och efterhand blir man så van vid fläckarna att man knappt ser dem. Men häromdagen bestämde jag mig för att äntligen ta itu med det. Har slipat ner alla fläckar och tvättat väggarna med målartvätt. Nu är det dags för shellack på kvistarna och sen målning av alltihop igen. Hoppas kvistarna håller sig instängda sen!

Trevlig eftermiddag/kväll

I går hade vi en riktigt trevlig eftermiddag/kväll. När jag varit i Malmö både i samband med försäljning av mammas hus och hennes bortgång och begravning så har jag hängt med Lasse och Eva ut på kvällarna ibland och så har vi spelat shuffleboard. Leif har varit med en gång. Jag har tyckt att det var ett ganska roligt spel så när jag hittade ett ställe i Växjö som har det spelet tänkte jag att det var dags att lura med någon. Christer och Gun-Britt nappade så igår åkte vi in och hade ett bord i en timme från kl 16. Devisen som står på vårt Othellospel ” A minute to learn, a lifetime to master” gäller även för detta spel. Vi hann med att vinna varsin omgång ( spelade familjevis) och så hann vi inte klart tredje omgången. Om man vann eller förlorade var rena lyckträffen, puckarna gick som de ville.

Sen åkte vi hem till Öhlens och på vägen köpte vi en familjepizza. Åt pizzan spelade spelet ”A ticket to ride”, Gun-Britt och jag beslutade att starta en läsecirkel, kul! Och så fick jag demonstrera mitt släktforskningsprogram för dem. En innehållsrik kväll. Jättetrevligt!

Ryggskott!

När man är på gymmet för att träna gör man ju en ordentlig uppvärmning först, det har man ju lärt sig. Det är ju för att man riskerar att skada ouppvärmda muskler om man börjar direkt. Men värmer man upp innan man gör någon lite jobbig aktivitet hemma, som att samla ihop en masa skräp i garaget, lasta det på släpkärran och åka till återvinningsstationen med det? Nej, inte jag i alla fall. Så får man straffet också. Ryggskott! Leif fick hjälpa mig att ta på byxor och strumpor i morse, når inte ner till fötterna. Hoppas det går över rätt snart, det är inget kul.

Slut på helgerna

Jaha, så var det slut på helgerna och den vanliga vardagen börjar igen. Inte för att det är så stor skillnad för oss pensionärer. Men jag har tvättat gästlakanen, vilket är samma som våra vanliga, bara det att de använts av gäster. Tvättat och strukit både julduk och nyårsduk. Det är lite tufft att stryka dukar som är fyra meter långa och 1,5 meter breda. Det tar ca en halvtimme per duk. Nu är det ju inte särskilt ofta man använder så stora dukar, så det får man väl stå ut med. Dessutom gillar jag att stryka, det är lite meditativt. I dag var jag sugen på tulpaner så här när helgerna är över, men det fanns inga, kommer i morgon.

Igår blev jag erbjuden att följa med och se en gästföreställning som Moskvas balettensemble gör i Växjö den 16 mars. Svansjön. Det är några pro-are jag känner som ska gå. Leif var inte intresserad men då får jag sällskap ändå. Jag har ju ett balettförflutet även om min karriär var kort, en termin, jag fick sluta när jag var fem. Mamma tyckte det var jobbigt att gå 3 km ner till stan med tre barn, jag var äldst, och tillbaka igen för att jag skulle dansa. Ner till stan gick väl an, men hem var det uppför hela vägen. Men jag publicerar en bild i alla fall.

Se vingarna! Var det Svansjön vi hade som avslutning?

Nytt foto i vår hörnsoffa

I går hade vi lite försenad julafton med dem som inte var här till jul. Samtidigt firade vi Linus och Måns födelsedagar. Och tänk, för första gången hade vi de tre ”barnen” samlade med alla sju barnbarnen. Det var värt att föreviga med ett foto i hörnsoffan. Det är bra att den är så lång. Vi hade en jättemysig dag tillsammans och nu när de åkt härifrån känns det ännu varmt i hjärtat. Här kommer bilden!

Nytt år

2019! Tänk nu har det snart gått tjugo år av det nya millenniet, de första somföddes efter millennieskiftet är redan myndiga. Så fort det gått! Och ändå inte. Vissa saker man minns från de här senaste 19 åren känns som förfärligt länge sen, vissa saker som hänt känns som nyss. Det känns som nyss att vi renoverade köket t ex, men vi invigde det när Leif fyllde 60 och det är ju tio år sen. Nästa år fyller jag 70 men eftersom många i min omgivning är däromkring känns det inte så farligt. Däremot kan jag få åldersnoja när man tänker på hur gamla barnen blivit. Linus har nyss fyllt 45 och Måns fyller 40 på lördag. Medelålders män! Jag har gjort varsitt kollage av gamla bilder och nyare till födelsedagsuppvaktning, vi träffas på fredag.

Nyår firades enligt ”the same procedur as every year, James”, alltså med Trelleborgarna Mona och Anders (Nicke) och Cina och Jan plus Lasse och Eva. Vi turas ju om att vara värdpar och i år var det vi och skåningarna fick ge sig ut på vägarna. Värdparet har alltid varmrätten, Cina och Jan gillar efterrätter, Lasse och Eva tog förrätten och Mona och Anders tog välkomstdrink och tolvslagschampagnen. Bra att dela upp, då kan man koncentrera sig på den bit man själv har ansvar för.

En del av underhållningen blev att Anders skulle montera sin fina kamera på stativ och ta en gruppbild med hjälp av självutlösaren. Medan han försökte få det att fungera med hjälp av Jan hade vi roligt runtomkring. Men till sist fick han till ett foto, vilket publiceras här. Gott nytt år!