Skönt med obyråkratiska beslut. 

Som jag skrivit förut har vi ju kommit överens med mamma om att det är dags att flytta till något äldreboende. I alla fall ansöka om det, så det har vi gjort. I dag hade vi träff med en biståndshandläggare som kom hem till mamma för att göra en bedömning och få underlag till beslut. Det var en mycket trevlig kvinna som satte sig mittemot mamma och förde samtalet med henne. Berättade vad som gällde och ställde en del frågor. Jag satt en bit ifrån som bisittare.  Jag trodde att frågan sen skulle igenom någon byråkratisk kvarn innan vi fick reda på om hon skulle beviljas plats eller inte. Nejdå, hon sa direkt att hon beviljade ansökan och att mamma skulle erbjudas plats inom tre månader. Hon frågade var geografiskt mamma helst ville bo och talade om att när man blev erbjuden en plats fick man åka dit och bekanta sig med den och man har möjlighet att tacka nej. Det känns som om många stenar ramlat från mitt bröst när vi fick den här positiva responsen. Det har varit positivt från första början med våra kontakter med äldreomsorgen i Malmö, åtminstone i område Väster. Det känns bra som motvikt till medias katastrofrapporter.

Mamma Viola på vårpromenad utanför sin grind.

Vilken midsommar!

Vilket fantastiskt midsommarväder, det måste gå till historien! 28-29 grader mitt på dagen. Och när vi kom hem från firandet hos Linda med familj kl halv elva på kvällen var det fortfarande 20 grader. Man såg och hörde många som satt ute på sina altaner och umgicks och friade sig. Man har ju varit mer van att det regnat och borden man dukat ute fått bäras in. Kommer ihåg ett år när det var plus 11 både nyårsafton och midsommarafton. Vi hade inte planerat något firande och när vi pratade med Linda på förmiddagen så hade de inte heller planerat något så vi slog ihop våra oplanerade eftermiddagar, vi grävde upp lite potatis och tog tåget in till Alvesta. Hade en mycket trevlig och avslappad eftermiddag och kväll där. Grillade framåt kvällen och tog sen tåget hem igen vid tio-tiden. Vad suveränt med tågstationen i Vislanda. Det tar tio minuter mellan Vislanda och Alvesta. Och ingen behöver tänka på bilkörning. 

Rosor

Jag älskar rosor. Egentligen skulle man bo i Limhamn, där är rosorna verkligen överdådiga. Både jordmånen och klimatet passar ju perfekt. Men vi gör vad vi kan på vår täppa. Så här fin blev Klängrosen när vi klippt ner den ganska kraftigt och monterat den på ny spaljé. 


Eller hur?

Loppis?

Nu har Linda och jag bestämt oss för att göra allvar av våra loppistankar. Upprinnelsen var att vi städade växthuset och jag insåg att vi hade ytterkrukor i betydligt större mängd än vi någonsin kommer att använda. Och jag har redan tidigare samlat en del när jag städat skåp och lådor. Sånt vi inte behöver, men som man inte vill kasta för att det är fullt användbart. Så vi ska se om vi får en plats på Stortorget i Växjö på sondag. Bakluckeloppis. Nu ska jag sätta pris på grejorna jag samlat ihop. Det är det svåraste. 


Så här prydligt blev det i växthuset. Vi har en hel del krukor kvar!


Och detta ska vi se om någon vill ha. Jordgubbstallrikar är ju aktuellt!

Kladdigt!

Dags för första honungsskörden, tidigaste någonsin. Tog ut 10 halvramar ur varje kupa. De var riktigt fulla, jättekul. Förra året var ett dåligt honungsår har jag hört från flera. Med möda och besvär fick jag ihop 20 kg. Nu fick jag 17 kg redan före midsommar, det bör ju bli en hel del till innan sommaren är slut. Egentligen var det mer, men ca 1,5 kg hamnade på golvet! När ungefär hälften av den slungade honungen runnit ner i en hink skulle jag byta hink för att den inte skulle svämma över. Då gick det hål i botten på hinken!när jag fattade vad som hände slängde jag ner hinken i en annan hink som stod bredvid, men på golvet spred sig en stor kladdig pöl av honung! Leif ryckte ut till min hjälp och skrapade med degskrapan och en stekspade upp så mycket han kunde i en skål. Sen var det dags för golvtvätt!

En vecka senare

Ja, till och med en vecka och en dag.  Vi har putsat och grejat i trädgården, jag har hunnit med ett besök hos mamma, kombinerat med ett besök på neurokirurgen. Vad som är utmaningen nu (vi har kommit till finliret) är att hitta en nivå där talet funkar utan sludder och motoriken ändå är utan anmärkning. Annars är de, och jag själv, mycket nöjda med resultatet av operationen. 

I Limhamn blommade alla rosor riktigt överdådigt, här hemma har de första börjat slå ut. Och när jag kom hem från Malmö i dag såg jag att några jordgubbar av vår lite sena men gammaldags goda sort börjat rodna. Så vi fick fixa fram ett nät så att inte fåglarna hinner först.

I morgon tänkte jag ge mig på bikuporna, det borde finnas honung i dem nu. Skattlådan var tung redan när vi lyfte upp den för att sätta i en låda till före vi åkte till Österrike, för att förhindra svärmning. 


Några rosor som växte utåt trottoaren hos mamma. Tog in dem så hon skulle se dem. 


Våra första utslagna rosor. 

Och så var vi hemma. 

I dag är det tisdag. I söndags var vi hemma vid 18-tiden tror jag. Vi anlände Malmö 14.30, blev hämtade av Lasse, drack en snabb kopp kaffe hos dem och sen körde vi de återstående milen hem till Vislanda. Linda hade skött om katterna och sett till växthuset, men det behövde vattnas ute efter all värmen det varit här hemma. Och tomaterna hade växt till en djungel så att tjuva och binda upp dem var ett akutprojekt. Mitt knä strejkar fortfarande, men jag har smörjt med smärtstillande salva och använder mitt bandage och det känns att det blir bättre. Men nyss försökte vi oss på en promenad och den blev kort. Får bli något stabilare först 

Egentligen fanns det fem nivåer av vandring i Bad Gastein. Enklast var de dagliga promenaderna man kunde göra med någon av guiderna. Utan föranmälan och utan extra kostnad. Sen kunde man i förväg anmäla sig till ”Nordic walking”. Och så var det vi som valt paketet ”alpin vandring” som hade tre nivåer att välja på. Där tog vi den mittemellan. Det betyder att vi gick de näst svåraste vandringarna av fem. Men så fick vi också silvernål. 


De som gått rött, det svåraste, fick guld och de som gått grönt fick brons. Vi erövrade en silvermedalj till. På vägen hem hade vi ett bussquiz där vi kom tvåa. 


Silvermedaljen i frågesport.