Vårfest i PRO 

Vårvädret lyser ju med sin frånvaro, men det trotsade vi och hade en vårfest i alla fall. I Vislanda if:s föreningslokal på Tallevi. Det blev riktigt populärt, 67 personer deltog och alla fick plats, vilket vi var lite oroliga för. Maten sköttes av restaurangen Storgatan 3, med den äran! Mycket gott och rikligt. Dessutom skötte de all dukning och diskning och bortplockning också, så ingen i föreningen behövde slita utan alla kunde slappna av och roa sig. Musikunderhållningen blev också en lyckträff. En kille från Växjö som jag fått namn och telefonnummer av Solbritt till. Vi visste inte mer om honom än att han hade ett enmansband. Men han kom med sin synt och dragspel och en liten saxofon. Egentligen var han vidtalad för en timme, men dansen kom igång så vi ville inte släppa honom utan han gick med på en timme till. Alla verkade väldigt nöjda när vi gick hem. Kul!

Leif var fräck och tog en bild på mig när jag åt äppelpaj. Den la han ut på Facebook mig ovetande, så den såg jag inte förrän jag kom hem. Lika bra att dela med sig den också.


Vilket gap!

Ålderstecken?

Alla som känner mig vet att jag alltid varit morgontrött. När folk har sagt att det ändrar sig när man blir äldre och jag har svarat att så gammal blir jag aldrig! Men om man är kvällsmänniska och ändå tvingats gå upp för att hinna till skolan/jobbet till klockan åtta har helgernas möjlighet att få sova ut varit viktiga. Nu när vi sällan behöver ställa någon väckarklocka sover man till man har lust att stiga upp, vilket brukar bli vid halvåttatiden. Sju brukar jag vakna och ta min första medicindos och sen ligger jag och drar mig ca en halvtimme medan den börjar göra nytta. Och dricker mitt kaffe som Leif brukar komma med vid den tiden. I morse shockade jag Leif med att föreslå att vi skulle gå till gymmet kl tio över åtta! Så här tidigt! sa han. Vet du vad klockan är? Så jag fick hejda mig lite och vi gick till gymmet kl nio. Körde ett styrkepass på ca 1,5 timme. Lyfte, drog och pressade sammanlagt 25,5 ton. Det är skapligt som resultat tycker jag. 

För att återvända till där jag började, jag tror att man inte behöver sova så länge när man ändå är utsövd, vilket man inte var när man jobbade och speciellt inte när barnen bodde hemma och också skulle komma iordning. Nu sover jag ju så gott i stort sett hela nätterna också, det var annat före operationen, då satt jag uppe halva nätterna för att kroppen inte ville slappna av. 

Aprilväder

I dag sken solen när vi steg upp. Jag tänkte att en cykeltur skulle vara trevligt som dagens motion, bara vänta till dagen blivit lite varmare. Det blev den inte. Nu har det haglat två gånger, svarta moln omväxlar med blå himmel och sol, men bara korta stunder. Städade vardagsrummet så länge. Och så har jag gjort lite PRO-arbete, så nu har vi nog höstens program klart.  

I går var vi och tittade på Lindas nya husdjur, hon har ju bara två stora hundar förut. 


Nu har hon äntligen uppfyllt drömmen sedan ungefär 30 år, hon har köpt sig en häst. Och fått tag i jättebra stallplats på behagligt avstånd. Blev erbjuden att provrida, men den sortens motion får nog vara för min del. Jag vågade i alla fall borsta den lite på ryggen! Dom är läskigt stora djur, men Linda hanterade den ungefär som en hund när vi hämtade henne ute på betet.   

Kulturella

I går kväll tyckte Leif att vi skulle vara lite kulturella. Eftersom han är så kulturell att han besöker biblioteket ca en gång i veckan hade han fått nys om ett uppträdande av en trubadur. Jag var måttligt sugen, hade varit hos mamma och kom hem kl 15, men okey då, jag följer väl med. Och det ångrar jag inte. Det var en färgglad kille, tatuerare som profession, men som också kombinerade det med vissjungande. Det blev faktiskt lite av en kulturkrock att se denne tatuerade man sitta och spela dragspel i polkatakt. Han hette Mika Olavi och presenterade visorna från sin senaste skiva, nr 2 . ”En ateistisk psalmbok” Han har Sveriges enda tatueringsstudio med visinriktning. Det var mysiga och lite underfundiga visor. Jag gillade dem, så jag köpte en skiva. Det är kul med överraskande möten! Jag var piggare när vi gick hem än när vi gick dit.

  

Hemma i Vislanda 

Borta bra men hemma bäst sägs det ju. Och det man brukar längta mest efter är sin egen säng. Men sängen vi hade i vårt hotellrum i Paris var svårslagen! Den var hög så man nästan fick kravla upp i den och bredare än den var lång, man kunde ligga i stort sett hur som helst. Sköna kuddar, två i varje säng varav den ena var typ Tempur och en sån har jag hemma också. Dubbelsäng med gemensamt täcke, men täcket var så brett så man behövde inte slita det mellan varandra. Den sängen hade jag kunnat ta med hem. 

I Paris blev ju motionerandet promenader. Inbegripet trappor, massor av dem. Det är knappt att benen hämtat sig än fast det gått flera dagar. Men idag var det dags att prova den nya motionsaktiviteten, cykel. Jag tog på mig min nya hjälm och så satte vi igång. Det blev en runda på 13,5 km. I min takt, som inte var så hög, men det kändes jättebra. Nu kan vi ta med oss cyklarna när vi åker husbil, utan att jag behöver uppfinna en ihopfällbar trehjuling som jag fantiserade om förra sommaren.

  
Tuff, eller hur?

Avslutning på resan. 

När vi vilat en stund på hotellet gav vi oss ut igen för att leta rätt på något intressant ställe att äta den här resans avslutningsmiddag på. För att upptäcka att flera restauranger hade måndagsstängt. 

  
Vi såg ett roligt platt hus på vår promenad. Var tvungen att fotografera. 

Leif var inne på att återvända till det ställe vi fått goda hamburgare på i lördags, men jag protesterade mot två gånger hamburgare på en fyradagars resa till Paris. 

  

Visst slår de McDonalds men ändå!
Så vi gick tillbaka till hotellet och jag hittade med hjälp av Tripadvisor en fiskrestaurang på en bakgata ett kvarter bort. Den hade många positiva omdömen. Dit gick vi. Och blev inte besvikna. Kuriositet var att menyn var skriven på en whiteboardtavla ställd på ett staffli som konkades fram till bordet. Skriven med skrivstil och enbart på franska. Det var nästan blunda och peka. 

  
Läs detta den som kan!

Vi blev också bjudna på en första entré i form av pyttesmå musslor. Jättegoda!

  
Vi fick i alla fall en mycket god sallad med rökt kolja till förrätt, en filet de multe med karamelliserad lök och smörkokt potatis till. Mums! Till efterrätt blev det smulpaj på äpplen och päron. Till detta drack vi en vit Cotes du Rhone. Mycket nöjda. Nu sitter vi på planet tillbaka till Köpenhamn. 

Regndag

I dag var det regn av och till ända till 6 på kvällen. Då klarnade det upp men blev svinkallt. Men vi turistade tappert vår sista dag. Började med att ta metron till Triumfbågen. Där försökte vi få skydd för regnet ett tag under den men den var alldeles för hög. Traskade ändå nerför Champs Elyssees, hela vägen ner till Louvren. Genom Tuillerierna. Sen över till vänstra stranden där vi letade efter ett lunchställe. Men det var kvarteren för konstgallerier så vi fick leta en stund. Hem efter lunchen för att vila en stund. 

  
Lilla jag i regnet. 

  
Och Leif under de nästan utslagna kastanjerna. 

  
Och utanför Louvren fick jag hålla i spetsen på glaspyramiden. 😄

När solen bröt fram framåt kvällen gick vi ut en sväng igen. Och man måste ju sitta och ta sig något att dricka på en trottoarservering i Paris. Lägg märke till att alla stolar är vända utåt så man kan sitta och titta på folk. Vi tog varsitt glas rosevin.  

 Ja, det satt ett större sällskap bredvid och hade vänt stolarna.