Årets näst sista dag

Vi har haft vår lugna julafton för oss själva, livligare julfirande i mellandagarna med fyra sjundedelar av barnbarnskaran. Det är så kul att se vad roligt de har tillsammans när de träffas, kusinerna. Men den här gången dök frågan upp om att de kanske inte var riktiga kusiner, vilket blev lite bekymmersamt en stund. Vi försökte förklara situationen med sammansatta familjer och att blodsband och känslomässiga band inte är samma sak. Och att familjer kan se ut på många sätt. Det är viktigt att fånga upp viktiga frågor barnen har när de är aktuella.
Efter ett par lugna dagar blir det fest i morgon igen. Nyårsafton brukar vi fira i Skåne, Malmö eller Trelleborg. Men i år bestämdes att hela Skånegänget, 6 personer, kommer till oss i stället. Skönt för oss att för en gångs skull slippa resa. Festen har vi som knytkalas med fördelade uppdrag. Vårt uppdrag är huvudrätten. Det blir långsamstekt entrecote med rostade rotsaker. Sen är vi ju hotell också så i dag har jag bakat frukostbröd till nyårsdagens morgon. Och vi har dukat bordet redan i dag. Vi ville kolla hur det skulle bli med tyget jag hämtat ur gardinaffärslagret på vinden. Svart med silverglitter invävt. Riktigt häftigt!
Gott Nytt År!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/e0c/59215574/files/2014/12/img_0741.jpg

Släkten Wincent

Lite om släktforskning. Min farmors flicknamn var Wincent, ett vallonnamn. Och vallonsläkterna är väldokumenterade så det är ganska lätt att hitta fakta om dem. Nu har en av mina Wincentsläktingar hört av sig för att få reda på lite, vilket väckte min nyfikenhet och gjorde att jag började leta lite mer. Vilket kul detektivarbete det är! Jag hittade bl à ett brev som bruksinspektorn vid Sävar bruk, Johan Wincent, hade skrivit med önskan om att hans son skulle slippa läsa franska vid läroverket i Umeå. Detta var under förra hälften av 1800-talet, 200 år efter det att den fransktalande släkten Wincent kommit till Sverige. Och bostaden som bruksinspektorn bodde i flyttades senare till friluftsmuseet Gammlia i Umeå och står där fortfarande, Sävargården.

Julafton

I år firar vi julafton ensamma. Har haft en riktigt skön dag hittills. Började med en promenad på bortåt en halvmil. Till lunch åt vi en skinksmörgås och en grönkålssallad. Före Kalle Anka var det dags för julbastu. Efter bastu och dusch lite julfina kläder och så dags att bänka sig till Kalle. Lite glögg till mig och en liten whisky till Leif. Efter Kalle var det Sinatra-musik på tvåan. Skön musik som vi dansade lite till. När vi bara var två till middag brydde vi inte oss om något helt julbord utan gjorde varsin jultallrik. Öl och nubbe till det. Det var så långt på vår sköna julafton för två. Annandagen blir det mer liv i luckan , då ska vi fira med Linda och hennes familj. Och dagen efter med Måns och hans familj. Då blir det nog också livligt, kanske kommer även Lindas barn då.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/e0c/59215574/files/2014/12/img_3629.jpg

Ett projekt

Nu har jag skaffat ett projekt.. Såg intervjun med nobelpristagaren i litteratur på nobelkvällen, Patrick Mondiano. Till min glädje förstod jag intervjun rätt bra, trots att den var på franska. Man intervjuade också översättaren av hans böcker och hon sa att han har ett lättförstått språk. Och eftersom jag laddat ner en av hans böcker som ljudbok (på svenska) så har jag skaffat samma bok på originalspråket, franska. Projektet är att läsa boken och ha ljudboken som stöd. Boken är L’herbe de nuits eller Nätternas gräs. Som tur är så är den i gen tegelsten, bara 168 sidor. Återkommer med projektrapport.

Länge sen sist

Oj så lång tid som gått utan att jag skrivit. Men det har varit rätt mycket annat på tapeten. Vi har varit i Stockholm, bott på ett jättemysigt hotell, Hellstens Malmgård på Söder, sett Evita på Göta Lejon. Borde göra sånt lite oftare. Sen hade vi stämt träff med Linus båda barn på Centralen och tog dem med oss på tåget för att de skulle få komma till Malmö och träffa sin nya lillebror där. Linus mötte oss i Vislanda så vi behövde inte åka ända till Malmö. Detta var på fredagen den 5:e dec. På söndagen åkte jag ner till mamma en sväng och på måndag morgon mötte jag de båda barnen på Malmö central och tog med dem upp till Stockholm. Och så tåg tillbaka till Vislanda. På tisdagen var jag jättetrött, tyckte inte att jag behövde vara det för att ha suttit på tåg. Kollade febern och hade nästan 39 grader. Hade väl snubblat över något virus i all folkträngseln. Det blev inte mer av febern, bara en natt. Var kanske en mini-influensa, är ju vaccinerad.
När det gäller mammas telefon tog det två och en halv vecka och tre bistra telefonsamtal innan det åtgärdades. Problemet är ju att det är flera olika bolag. Så man ska ringa sin egen telefonoperatör och sen ska de säga till en reparatör så man får ju inte skälla på rätt personer. Sista gången jag ringde påpekade jag att en gång när vi haft kabelfel drog de en provisorisk ledning genom päronträdet och in genom fönstret. Och samma kväll fixade de en provisorisk ledning till mamma! Kunde de inte komma på det själva?
Vi har gjort vår klassiska julpyntning genom att sätta ljusslinga i citronträdet. Kul grej! Och så har jag bakat Lussebullar och Leif har bakat skorpor.