Bakslag!

I söndags var vi på gymmet. Det var första gången för mig efter sommaruppehållet. Vi valde att ta paus under den tiden som man ändå helst vill vara ute. Oj, vad bra det kändes! Både styrkemaskinerna och konditionsmaskinerna gick jättebra. Mådde jättebra när jag gick hem och kände att det här är en bra träning. Efter någon timme kom bakslaget! Parkinson slog till med full kraft! Sen var jag utslagen i två dygn. Växlade mellan överrörlighet och orörlighet och jättetrött. Vad ledsen jag blev. Undrar om det var träningspasset eller bara slumpen som gjorde att det sammanföll? Nu är det fredag och det känns hyfsat igen. Har till och med dammsugit. Funderar på att gå ut och göra lite trädgårdsarbete också.
I kväll kommer Linus och hans två barn för att stanna över helgen. Det blir ju också en form av träning. Försöker nog med ett något begränsat pass på gymmet i nästa vecka. Vill ju inte sluta med allt!

Mossiga redan

Och vi som var så stolta över vår nyhet, pastamaskinen! Och så ser vi på nyheterna att det senaste är en 3D skrivare som med pastadeg skriver ut valfria makaroner! Man hinner inte hänga med i den tekniska utvecklingen!
🍝😳😜😄

Lite filosoferande

I dag tänkte jag inte skriva om ”görande” utan kanske mera om ” varande”. Nu har vi snart varit pensionärer i ett år. När vi började skämtade vi om hur det skulle gå att vara hemma tillsammans hela dagarna, vi hade ju knappt bott ihop på 15 år. Först var det Leif som veckopendlade till Linköping. Och sen när han gick ner till halvtid och bara dagpendlade började jag att jobba som ”hyrrektor” och veckopendlade åt olika håll, Trelleborg, Mellerud, Laholm och Kalmar. Kan berätta att det gått alldeles utmärkt! Har varit överens om det mesta, gör vad som faller oss in, antingen det handlar om att resa nånstans eller ta itu med något hemma.
Det som är smolk i bägaren är min Parkinson. Den begränsar mig och därför oss båda. Känns lite tungt emellanåt, men för det mesta kan jag hålla uppe känslan av att glädjas åt det vi kan göra, i stället för att sörja över vad vi inte kan. Och vi har verkligen gjort en hel del under det här året. Började med två solresor efter varandra med bara en månad emellan. Fyra turer med husbilen har vi hunnit med i sommar. Och målat huset! Det var verkligen ett projekt och fint blev det också.
Vi äter gott och njuter verkligen av vårt matlagningsintresse. Mycket grönsaker blir det nu under odlingssäsongen.
Med andra ord, vi trivs bra med vårt pensionärsliv.
Snart får jag redigera om den här bloggen, mitt nya liv som pensionär är inte så nytt längre.

Senaste nytt

I dag gjorde vi en utflykt till husvagn- och husbilsmässan på Elmia. Oj, vad mycket det finns att lägga pengar på! Massor av tjusiga bilar, den ena värre än den andra. Och oj vad mycket folk. Men kul.
Senaste veckan har jag satt igång med att klä om en fåtölj. Fick blodad tand när jag slapp klä om en fåtölj för ett tag sen. Hittade ett fint tyg i mina förråd sen affären. Tillräckligt mycket för båda fåtöljerna. Glad att det går så bra, är ju lite osäker på mina förmågor nu för tiden. Men en stunds arbete då och då så går det framåt. Några bilder på processen:

IMG_3373.JPG
Och en till:

IMG_3375.JPG
Och nytt tyg på ryggen:

IMG_3378.JPG
Fortsättning följer.

Egenproducerat

Ny leksak i köket. En pastamaskin. Vi såg ett tv-program där man gjorde pasta och Leif blev inspirerad och beställde en från Italien! Så i dag var det invigning. Lite pyssligt var det allt, fyra händer behövdes och det var lätt att mjöla ner runtomkring. Men det var kul och med några gångers träning så… Till detta gjorde jag tomatsås av egna tomater, lök och vitlök. Parmesanosten stöp vi på, den hade vi inte gjort själva. Gott blev det! Nästa gång ger vi oss på ravioli.

IMG_3372.JPG